Men förutom att jag får träna så sa de att jag nu är i "steg 4" av behandlingen. Det betyder att det som är kvar är att gå upp det sista, jobba på självkänsla och psyke och förhindra att jag faller tillbaks. Det är mycket inriktning på att slå ut alla ätstörda tankar osv så att jag inte blir sjuk igen typ. Hela mötet sa min behandlare "nu är du nära" och grejer så allt känns bara så underbart nu! Efter att det nu har gått lite upp och ner de senaste veckorna och jag har känt att det tar sån tid och att jag aldrig kommer någon vart så känner jag nu att jag nästan är där, att jag nästan är frisk! Att få träna igen är ett av alla mål som jag har satt upp under behandlingen och att nu få göra det känns så stort. Det känns som att det är ännu en frisk sak som jag får göra, att jag kommer en bit närmare att vara mitt vanliga jag!
Nästa mål för mig blir att bli av med näringsdryckerna och få springa osv. Det där med att få löpa och så är väldigt nära, det får jag göra rätt snart, och näringsdryckerna kommer försvinna en efter en ju närmare jag kommer min slutvikt. Så, det är bara att fortsätta framåt nu och låta träningen vara min påminnelse om att det fan går att bli fri från den här jävla sjukdomen. Det går! Det trodde jag aldrig förut. När jag klev in på ätstörningenheten för första gången så var jag så sjukt skeptisk och tänkte att de aldrig skulle kunna ta bort äs från mig eftersom sjukdomen var en så stor del av mig då. ÅH ÄR SÅ GLAD NU! När jag tänker på hur jag låg och grät över att jag hade ätit någonting alls, när jag hatade mig själv för att jag var så tjock och när jag aldrig ville/orkade göra någonting annat än att sitta hemma och räkna kalorier. Den där tjejen som jag var då, hon som tränade för att förbränna och inte för att det är kul, den tjejen vill jag aldrig bli igen.
NU JÄVLAR! Ska äta maten, dricka näringsdryckerna och träna innebandy. Ska fortsätta kämpa tills jag är helt frisk och har gått upp allt som jag ska. Jag längtar till den dagen när jag kan säga "jag är friskförklarad". Den dagen då jag kan säga "jag brukade ha en ätstörning", den dagen då jag kan säga att jag vann över sjukdomen. Snart så!
Puss på er fina människor där ute, idag är en underbart fantastisk dag och på måndag är det jag som snörar på mig träningsskorna och börjar min resa mot en stark kropp - inte en benig!
FORTSÄTT SIMMA FOLKS
